Mekanisering
av tegelbruk i kamp mot barnarbete
[2006-11-08]
Text: Bo Gunnarsson, oktober 2006
Indusdalen var en gång en av vår civilisations vaggor. Här tog arkitektur
och stadsplanering form och här byggdes de första avloppssystemen redan
för 4000 år sedan och här byggdes sannolikt också de första byggnaderna
av tegel.
I dag tillåts ruinerna och lämningarna av Mohenjaro och andra förhistoriska
samhällen som grävts fram i dalen under 1900-talet att förfalla. De varnande
rösterna är många. Men vem lyssnar när Pakistan, de renas land som nu
förvaltar detta världsarv, är på glid utför mot religiös anarki och i
värsta fall splittring? Men låt oss stanna kvar vid tillverkningen av
tegel som går till på nästan samma sätt som under Harrappans tid.
Vår bild är som hämtad ur helvetet: Barnarbete, livegenskap och omänskligt
slit sommartid i upptill 60 graders hetta. Mer än en miljon pakistanska
barn växer upp på tegelbruken, de flesta utan tillgång till skolgång och
hälsovård.
Jag har sett och upplevt både det bästa och det värsta.
Men när jag skriver det här från miljonstaden Lahore så är det med ett
visst hopp om förändringar som kanske, kanske kan "befria" många barn
och ge dem chansen till skolgång. I en liten by nära Wagah just intill
den konfliktladdade gränsen mot Indien var jag med när tegelbruksägaren
Shafee - f d personlig "gunman" åt den senare avrättade premiärministern
Ali Bhutto - övertalades att medverka i ett experiment med hisnande möjligheter.
Med början i nov skall automatiserad tillverkning av tegel testas på hans
jord, en mekanisering som gör mer än två tredjedelar av arbetskraften
onödig.
Om det går riktigt bra så kommer tegeln att formas maskinellt och inte
längre av klappande kvinno- och barnahänder.
100.000 kan förlora sina jobb men vitsen med det hela är att männen kan
och skall betalas löner som väl motsvarar den inkomst som hela deras familj
tidigare gemensamt slitit ihop. Bakom experimentet står göteborgska PACS
som jobbat med barnarbete i Pakistan och Indien i mer än 30 år och leds
av Rodney Åsberg, 65. och f d ABB-direktörn Ingmar Engberg. Rörelsen driver
skolor för närmare 25.000 arbetande tegelbruksbarn och sysselsätter några
tusen lärare.
Efter att botaniserat tegelbruk på hela subkontinenten så hittade de två
i våras en hemkonstruerad maskin i malpåse i en verkstad i stan Sheikipura
utanför Lahore. Flera försök att marknadsföra den hade misslyckats för
kvinnor och barn visade sig vara den billigaste produktionsmetoden.
- Med bra underhåll av maskinen så hoppas vi få många att tänka om, säger
Rodney Åsberg. Teglet har hamnat utanför förändringsprocessen i ett isolerat
vakuum men kanske kan vi med hjälp av rättvisemärkning på mekaniskt tillverkade
stenar vända på steken. Tegel skall ges en ny status.
I många år har han förgäves tjatat på arbetarna att hålla sina kvinnor
och barn borta så att lönerna kan stiga. Men istället har det blivit så
att de sänder sina yngre barn till skolorna för att frigöra de något äldre
för arbete.
Det är ett stort underskott på rättvisa i Pakistan och maskiner ändrar
inte automatiskt på det. Alla ger "zakat", allmosor men tar tillbaka med
råge med andra handen.
- Mekaniseringen kan skapa en facklig rörelse på tegelbruken, tror Rodney
Åsberg.
Start
|
|